Några av de fina personerna jag spenderade veckan med

blandademänniskor

Some flowers and greens from Dortmund.

blandadeblommor
Jag tror att körbärsblommor är det finaste jag vet.

The loneliness is not my issue, I still remember the night that I kissed you and there's been plenty more since that.

När månen sken som klarast i Dortmundnatten skrev
jag till honom. Ett långt brev där jag förklarar hur
förvirrad jag är utan honom. Hur jag kämpar för att
överleva dagarna när jag inte hör från honom. Skrev
att även om det är ett hav mellan oss är det känslorna
som gör att vi är så långt ifrån varandra. Havet är
som en vattenpöl om man jämför med känslorna. När
lockarna utav guld bara är centimeter från mig kan
jag inte förmå mig att röra vid dem. Även om det är
det finaste jag vet. Jag vill inte röra vid lockarna, för
om jag gör det kanske jag glömmer honom, kanske
han märker det och jag vill ju bara vara hans. Inte
ska jag dras till andra när allt jag drömmer om
nätterna är honom. Men jag skickade aldrig brevet.
För det hade skrämt honom något fruktansvärt.

Blandade svartvita bilder från Dortmund


And never let me go, take me, take me in your arms tonight

HIP_325523189.228932
Sitter på en bänk på Baltzargatan med en latte utan
skor (alltså, det är jag som inte har skor. Latten har
väl antagligen inte heller några skor) och är svag i
hjärtat. Har precis varit på biblioteket och lånat
Processen. Dränker mig i den i stället för att tänka på
hjärtesmärtor. Om någon timme ska jag se Mycket
väsen för ingenting på Hipp. Ser fram emot den.

Ein centimeter

Trivs rätt bra i Tyskland. Tyska blir finare och finare
för varje dag. Vissa är till och med finare när de pratar
tyska än när de pratar engelska. Lyssnar bara på tysk
musik och det är ganska dåligt. Det är en låt som handlar
om en centimeter smink. Jaha?

Jag kan ingenting om kärlek, jag märker att jag faller för dig ändå

Imorgon åker jag till Alingsås. Igen. Stannar till
lördag morgon, för 07.42 går tåget från Göteborg
mot Dortmund. Och jag kommer hem igen den
tjugofemte. Fint att komma till försommar, ett
nytt land och nya människor. Jag lämnar dator
hemma. Känns skönt att stänga av så där.

Jag satt på bussen idag, blandade hej vilt bland
musiken i min iPod. Försökte att lyssna på sånt
som inte påminner om honom. Helt plötsligt
börjar Harhjärta spela. De första raderna knäckte
mig, oväntat. Det har de aldrig gjort förr. Jag
brukar klara av tidiga herr Anttila. Men inte idag.
Det var en konstig känsla att sitta på bussen och
gråta. Bland alla anonyma.

Hej,
vi ses om elva dagar!

Why do you think I let you get away with all the things you say to me? Could it be I like you?

Egentligen borde jag sova nu. Men jag är inte
trött. Jag har haft en fin dag, med ännu fler
nya människor. Personer jag aldrig i hela mitt
liv hade velat prata med egentligen pratade
jag med en hel kväll. Och de var bättre än
jag någonsin kunnat föreställa mig. Det var
en väldigt bisarr upplevelse. Men jag mådde så
himla bra. Jag vill mest att det ska fortsätta
för evigt. Det var ett bra sätt att trycka undan
honom.

Nu kommer trycket på bröstet smygande
igen. Innan det svämmar över måste jag bryta
kontakten med internet, för detta är inget
världen ska veta något om. God natt.

Halfway through the night she won't have come or seen where I have been in the time we were undone.

I en fuktig vårnatt under en allt för molnfri stjärnhimmel.
Inte varmt, men koftan är. Mina händer behöver dina för
att inte frysa. Under en gatlykta med ljus som gör vem
som helst ful stannar jag upp och lägger mig ner för att
drömma om något bättre än ensamma nätter.

If I miss you well thats my fault

Springdog
Jag skulle fota en blomma.
Men det blev en hund istället.

Last night I felt real arms around me.

I natt drömde jag att vi var så nära varandra vi kunde komma.
Jag vaknade med en känsla av att om det någon gång inträffar
kommer jag vara så himla, himla glad. Tänkte att åh, vilken grej
att få sova och vakna bredvid dig. Att ha din doft i näsan mest
hela tiden. Nu när jag drömmer om dig, är det på riktigt då?

Det var ungefär så här: http://open.spotify.com/track/5gRjA8mpMQ85dDIATliz06

Under blekt ljus är vi alla fula

(Nej, jag gick inte vidare i UKM.)

Jag som skulle vara så sval, jag som skulle vara ett skal

Vill bädda in dig i allt vackert, toner, färger och kärlek. Jag vill ta bort all din
osäkerhet, jag vill ta hand om dig. Jag vill ta hand om dig. Jag vill spela de
vackraste låtarna Emil har skrivit för dig, för de säger allt det jag inte kan.
Allt det jag inte vågar säga.

Jag går genom din stad. Staden jag vill kunna kalla min. En vind blåser bort
alla mina tankar och gårdagens höstlöv virvlar i en snäv spiral runt mig. Håller
ihop mig. Så jag inte faller i en miljon flagor. Det är så lätt att gå i kras nu.

Några rader säger Vem vill ha stolthet när man kan få den man vill ha? Vad ska
jag med värdighet när jag kan ha det bra? Integritet vad har den nånsin gjort
för mig? Och tryggheten byter jag med glädje ut mot dig. Och jag ville ha dig
här, hålla din hand. Viska att låten är gjord för oss. Vill du hålla min hand?

Jag sa till mig själv. Jag ska inte falla. Jag ska inte forma mig efter dig. Jag ska
inte såras. Jag ska inte vänta på dig i evighet. Nu har det gått ett halvår, jag
väntar fortfarande. Tiden sårar mig. Jag anpassar mina dagar efter dig. Och jag
ligger på botten och längtar efter dig.

Somewhere far along this road, he lost his soul to a woman so heartless.

Wow
Kommer bli så bra.
Can't wait!

En bra sak är att det är UKM på lördag.
Så ni som är i Trelleborgstrakten och vill lyssna på när jag läser dikter
och vill se två av mina bilder kan komma till Trelleborg på lördag efter 14.
Ni får annan skoj kultur också.
En annan bra sak är att UKM-riks kommer vara i Sundsvall.
Hoppas jag tar mig dit i år igen. Hade varit så himla skoj!

Ännu en bra sak är att jag ska se fina eMiL imorgon!

Jag vill också vara med här, engagera dig i mig.

Dagens blomma
Och allt jag vill är att dra min hand genom ditt hår,
nosa längs dina nyckelben
och viska i ditt öra att du är det finaste jag har.
Nu är det bara du.
Någon sade att det kanske är dags att be dig att stänga fönstret. För jag fryser.

Nu spirar blommorna från den bruna vintermarken.
Och det börjar kännas bra.

And the rain would cry, don't let it end.

Det smakar sjuk i min mun. Det känns febrigt i mina tankar.
Det tar lång tid att skriva. Och jag vill sova till om två veckor.
Idag ska jag fota passfoto. Hoppas det hinner bli färdigt.
Hoppas jag inte ser helt vilsen och borttappad ut på det.
I helgen sov jag inte. Mådde relativt bra. Träffade fina.
Och hjälpte den mest underbara jag vet här.

RSS 2.0