Halfway through the night she won't have come or seen where I have been in the time we were undone.

I en fuktig vårnatt under en allt för molnfri stjärnhimmel.
Inte varmt, men koftan är. Mina händer behöver dina för
att inte frysa. Under en gatlykta med ljus som gör vem
som helst ful stannar jag upp och lägger mig ner för att
drömma om något bättre än ensamma nätter.

Folk som sagt något

Finns det något att skriva? Skriv det här:

Författare:
Jag vill bli ihågkommen

Mailadress: (publiceras ej)

Finns på:

Tanke:

Trackback
RSS 2.0