"när förmörkelsen var över ville jag ge dig något tillbaka"

Om månen alls syntes
Det här är nog det bästa jag läst i år. Gå och köp
den omedelbums! Allt är så vackert att jag inte vet
vad jag ska göra av mig. Läser och hänförs.

utdrag från boken:
"ständig tystnad under natten,
ligger ensam och väntar,
alltid svårt att sova när månen lyser så starkt
lustigt att det inte blir några mönster på kroppen
när kratrarna är så tydliga

jag är glad att du inte är här nu
skulle jag viska allt detta i ditt öra
om du låg bredvid mig?
skulle det finnas någon mening med det?"


Kom ihåg nu:
Khashayar Naderehvandi
Om månen alls syntes

Vad gör trötthet för gott egentligen?

Tröttheten är som en klump i mig. Som blir större
och större varje dag. Det gör ont i min kropp för
tröttheten är som ett hav av vassa stenar i mig.
Istället för 75% vatten i min kropp är det 75% sten.

We should always know we can do everything

Jag skulle
hänge mig åt
dina nyckelben.
Direkt på sekunden
skulle jag kapitulera för dem.
Jag skulle
egnagera mig i dina ögon.
Lära mig varenda
nyans på din iris
utan och innan.
I ögonvrån såg jag
din bröstkorg höjas och sänkas
i takt med min, möjligtvis.

Du har missförstått, jag är inte värd det här, jag har ingenting som du vill ha


Jag scannar negativen innan jag kopierar. För att
se vilka bilder som blir bra. Är det fusk?

Min telefon var helt tyst idag. Ville ha i alla fall
några ord från honom. Inte en kärleksroman om
hans känslor för mig. Men kanske 'Jag saknar dig.'

You make me smile with my heart

Det kommer aldrig någonsin bli för kallt
om jag får hälsa på
hans ögon utan slut
med jämna mellanrum.

För aldrig kan jag och aldrig ska jag träda in i ditt skinn

Lyssnat på Säkert! och druckit kaffe,
mina fingrar kittlar efter allt koffein.
Proppade mig med alvedon
för att inte falla i en febrig hög
vill inte vara sjuk. orkar inte var sjuk.
Och läst, läst, läst.
På väg hem från bussen ikväll,
nu doftar det höst på riktigt.
Näsan hinner bli kall,
andedräkten ångade till och med.


Ett dis över natthimlen,
månen och stjärnorna
men det gör inget så länge
dina ögon glöder i mörkret.

Det blåser så förfärligt mycket,
så fruktansvärt kallt
men det gör inget så länge
du är min medvind.

Få bokstäver värda mycket i slutet av en alfapetmatch,
ingenstans att lägga dem,
men det gör inget så länge
bokstäverna jag har är ditt namn.

Sweet little baby, I don't know where you've been

När jag är med honom
är det som att tiden rinner ur våra händer alldeles för fort.
Det är som att det bara är vi som existerar,
i hela världen
och världen kretsar kring oss.
stannar upp för oss.

And all I would like you to do, is tell me that it isn't true.




Allt jag gillar upphör.

Jag slukas och det är svårt att kämpa emot. Jag
virvlar djupare, djupare, djupare ner. Inte ens
oktober och jag är redan långt under ytan. Men
som tidigare år har jag världens bäste S.

We sang that melody like all tough sailors do

Jag mår dåligt över att jag inte för mitt liv kan börja
skriva på skoluppgifterna. Jag vill så hemskt gärna få
det gjort. Nu ungefär. Men jag klarar inte att komma
igång. Spenderar dagarna med annat och jag vill helst
bara att någon annan avslutar de jobbiga uppgifterna
åt mig. Läste dikter igår. Ganska oplanerat, på
Wickmanska i Lund. Folk gillade det. Jag läste en som
inte ens var riktigt färdig, den fick mest uppskattning.
Nu lyssnar jag på Dylan och har ångest över att jag
inte skriver på samhällsuppsatsen.

Blåser på mina papperstranor ovanför sängen, ser hur
de flaxar lite i vinden. För att sen bara vaja lite sorgset.

Men du va någon annanstans, längre bort och längre ut.

Även om jag är så trött att jag vill kräka
och somna och inte vill vakna igen. Känns
dagen ändå okej. För jag kan sitta ute och
läsa. En ny bok påbörjas idag. Tror det
måste bli a long way down. Katten snarkar
så det hörs genom musiken och kaffet är
varmt. Jag nyser mest och jag tror jag är
sjuk.

Jag ville väcka levande till liv.

Det behövs inte mycket. Men jag drunknar. Igen.
Helst vill jag slippa gå upp halv fem varje morgon.
Helst vill jag sitta på biblioteket och läsa. läsa.
läsa. Dricka kaffe och prata med fina människor.
Mest hela tiden. Skriva. Det är svårt nu. För nu
finns det måsten och nu finns det krav. Jag orkar
inte. Borde lära mig självdisciplin. Hur gör man?

Ibland räknar jag minuterna till jag får lov att
gå och lägga mig igen. Halv sju. Det är fortfarande
för tidigt.

En till min samling

Bike

Och akta dig för människor, för människor gör en illa


Läser en av mina favoritböcker. Igen. Den är så
bra att jag inte riktigt vet vad jag ska göra av mig.
Jag skriver en del. Men det tar lång tid. Ska skriva
en låt. För första gången. Läskigt, men det kommer
bli bra. Jag hoppas det. Verkligen. Snart spelar
Håkan. Det är nog septembers finaste.

I'll wait for you, you know and we both end up alone and if only we could have known

Jag såg Submarine för andra gången idag. Denna
gång på bio. Tänk att jag går på bio. Det händer
inte ofta. Åh, vilken bra film det är. Jag blir så
varm i kroppen när jag tänker på den och den
blir bättre och bättre för varje gång jag ser den.
Låt mig se den fem gånger till och det kommer
vara den bästa filmen i världen. Såg den med J,
hans värld vändes upp och ner och det var skoj.

En fin dag har det varit idag. Skulle köpa Coloud-
hörlurar. Gick in på Mediamarkt, kom ut med
Urbanears istället. Världens finaste ljud, verkligen.
James Blake fick en helt ny dimension.

Och idag var det som om jag var instängd i en
Kafkaroman för ett slag. Mest kändes det som
Processen, fast
ändå inte.

Jag vill ha tips på bra jazz, gammal eller ny, det
kvittar. Ge mig jazz.

Vad jag önskar mig i födelsedagspresent.

Det känns som om det var flera år sedan jag
träffade honom senast. Lyser upp mobilskärmen
för ofta. Nej. Det finns inget i inkorgen. Tänker
ut saker jag kan säga. Låtar jag kan ge till honom.
Tänker på ord. Skriver upp ett ord i mitt block på
bussen, hela bussfärden sitter jag sedan och kommer
på synonymer. Jag önskar mig en ordbok med alla
bra förälskelsefjärlisord. För mina egna håller på att
ta slut. I födelsedagspresent önskar jag mig ord.

1000 papperstranor

Sparkar bruna höstlöv.
fortfarande skrapade sommarknän,
med vinterregns-
prickar på glasögonen.

Det är sant.
det går på 8.2 sekunder att få tillbaka det entusiastiska hålet i magen.
(kanske lite hunger inblandat) Även om det inte är på riktigt.
kommer hålla i sig.
känns som nålstick i magtrakten.

Ett par mörka ögon utan slut.
skrattrynkor i ögonvrån
Basen slår i takt med mitt hjärta. är det så här det känns att ha luft under fötterna?

så tunga steg,
så länge.

Jag vill ge honom 1000 vikta papperstranor.
en av varje färg.
ge honom all tur i världen.
han ler, hela världen måste
bli lycklig av skrattet. en skev värld annars.

tänkte tyst för mig själv
”Och din värld vänds upp och ner och du tappar fäste.
Och jag lovar, du kommer slänga dig framför ett tåg om han ber dig.
Han tar dig under besittning, han gör vad han vill med dig,
han vet att du är hans. Men vi kämpar mot brunsåsrevolutionen.
Hand i hand.”

Skulle jag maniskt rabbla allt jag tänker
himlen mörknar och tiden slinker ur mina fingrar.
Jag skulle bli så andfådd att jag svimmade,
skulle tala så snabbt att det endast uppfattas som en tickande maskin.
Världen skulle försvinna för mina ögon.

Men glöm för allt i världen

inte

herrn som dödar, hugger och skär upp din själ lite
varje gång du tänker på honom.
Glöm för allt i världen inte honom som sårade dig
så mycket att du glömde bort
hur man andas och reser sig på morgonen.

Clouds part, just to give us a little sun

Rose
Rainbow
J
Coffee & a macaroon
L
Sunset

Har spenderat de senaste dagarna med detta
ungefär. Kaffe och trevliga människor och fina
solnedgångar. Nu vajar markiserna långsamt
i höstvinden, det ligger ett dis över världen.
Men det är fint ändå. Mår ändå bra, trots att
hösten börjar hälsa på. Det varma, mjuka
ljuset från spårvagnarna bäddar in på ett bra sätt.

RSS 2.0