Mister Oberst's anxiety

Midnatt,
allt som hörs är Mister Oberst,
när han viskar

sina mörkaste hemligheter i mitt öra
och våra


tätt sammanslingrade tankar
är kaos.
Det är mörkt nu
inte som för några månader sedan.

Hans ångest


är



min ångest.
Vi båda ber ibland

“jag vill inte dö.
jag vill inte dö nu.”
Vi är sådana hycklare då.


Berättade för Mister Oberst,
“jag har träffat någon.”

Han svarade,
“när han går ensam,
tittar han ner vart annat steg,
för att låtsas att han är med dig?”


Nej,
jag vet inte
om han ibland önskar
att han vore
med mig.
Jag träffade honom första gången,
han gick
och nynnade,
för sig själv nynnande

“Radio, life transmission,
radio, life transmission.”

Precis som Ian Curtis,
trodde det var en bortglömd son,
eller något
jag träffat.

Tänker på honom ibland
när jag dansar
med Mister Curtis
i slitna trosor.
Kärleken kommer dra oss isär tillslut.

Folk som sagt något
Detta skrev: Mimmie

Mycket, mycket fint!

2010-08-30 @ 20:53:26
Finns på: http://yousaypartywesaydie.blogspot.com/

Finns det något att skriva? Skriv det här:

Författare:
Jag vill bli ihågkommen

Mailadress: (publiceras ej)

Finns på:

Tanke:

Trackback
RSS 2.0